i pack my case, i check my face i look a little bit older i look a little bit colder

2015-04-28
Well, my heart - it don't beat, it don't beat the way it used to
And my eyes - they don't see you no more
And my lips - they don't kiss, they don't kiss the way they used to
And my eyes don't recognize you no more

okänt.jpg



sfbsdfb

2015-04-24
Läsvärda litterära klassiker Vad är en klassiker? En klassiker är något som väldigt många människor känner till. Det kan vara en låt, ett speciellt band eller en bok/ författare. Det kan även vara olika saker eller säger man gör som kan anses vara ”klassiskt”. Angående litteratur så finns det böcker som aldrig går ur tiden. De här som generation efter generation läsare återkommer till. Klassiker, som skrevs för länge sedan men som ständigt kommer ut igen. Som aldrig går ur tiden och alltid är aktuella. Det är svårt att veta varför en bok blir en klassiker. Men det brukar bero på en kombination av att den är välskriven, att den tar upp ett ämne som ständigt är aktuellt och att den har en speciell berättelse att förmedla. Jag hörde att ni sökte efter tips på ert bibliotek om klassiska böcker. Har därför nedan skrivit om två litterlära klassiker och beskrivit varför ni ska läsa dem och varför dem blivit klassiker genom tiden. Giovanni Boccaccio (1313-1375) Decamerone Berättelsen handlar om en man, Broder Alberto, som blivit munk för att hylla sin tro som katolik. Denna man träffar en otroligt vacker kvinna vid namn Donna Lisetta men Broder Alberto påstår att hon är dum, oklok och ”inget speciellt”, samtidigt blir han förälskad i denna kvinna för hennes utseende. Broder Alberto får ångest för det dumma han sagt till kvinnan, han bestämmer sig för att bikta sig i sin kyrka för att sedan några dagar senare be om förlåtelse för hans synder inför kvinnan. Donna Lisetta som är gift till en rik köpman, blir älskare med Broder Alberto efter att hon förlåtit honom för hans otrevliga uttalande för några dagar sedan. Lisetta råkar en dag försäga sig om att hon brukar ha mysiga möten med en annan man men nämner inte Broder Alberto’s namn när hon pratar med väninnorna. Dem förvånande och förskräckta väninnorna berättar för sina närmsta som sedan i sin tur berättar för andra.. Nu vet hela Venedig Lisetta’s lilla hemlighet. Broder Alberto rymmer för att ta skydd så att ingen hittar honom. Mannen han skyddar sig hos svär på att inte berätta för någon men sviker sedan honom och alla vet nu att det var Broder Alberto som var älskaren samt vart han gömde sig. Författaren skriver på ett väldigt artigt språk samt lite komiskt. Texten är typisk för sin epok (Medeltiden) då den handlar mycket om kyrkan, kyrkan var princip deras liv under den tiden. Om att man inte ska synda, att man är en dålig människa om man syndar. Decamerone är en klassiker för att det centrala innehållet fortfarande är viktiga saker i nutid. Sex, kyrkan och att folk lurar varandra. Sex är fortfarande spännande, kyrkan är fortfarande viktig för många människor och allt för många människor lurar varandra. Även ens närmsta. Texten är uppbyggd i dåtid, man skrev heller inte i jag-form utan man skrev som tredje person. Francois Rabelais (1494-1593) Den store Gargantuas förskräckliga leverne Pappan Grandgousier besöker sin son Gargantua efter några års tid. Sonen berättar då för pappan om den nya uppfinning han kommit på och hur han gått tillväga; nämligen ett medel att torka sig med efter man varit på toaletten. Garagantua berättar alla möjliga saker han testat, vilket var otroligt många saker tills han kom fram till ett resultat. Berättelsen är skriven i dåtid med inte så mycket miljöbeskrivning men dess budskap handlar om framgång, att aldrig ge upp och tro på sig själv. Under renässansen började man förstå vad människan verkligen är kapabel till, att man ska vidga sina gränser. Att livet inte bara handlar om kyrkan utan om att man ska prova ens möjligheter. Den handlar om framgång och framgång är enormt viktigt för människan och kommer nog alltid att vara. Att ha något att kämpa för och att aldrig någonsin ge upp fastän man så gärna vill.

debatt

2015-04-22

Legalisera aldrig marijuana i Sverige

 

Inledning

År 1970 var det 39 narkotika relaterade dödsfall. År 2012 var det 589 narkotika relaterade dödsfall. Dem narkotika relaterade dödsfallen har alltså ökat med 550 personer. Det är 550 människoliv, 550 fler familjer som förlorar en anhörig av narkotika varje år och siffrorna bara stiger. Dessa siffror gör mig mörkrädd. Men vad som gör mig ännu mer mörkrädd är att det är så enkelt att få tag på fastän det inte är lagligt i Sverige.

 

Bakgrund

Att använda droger har blivit allt mer vanligare i dagens samhälle. 15åringar i dagens samhälle kan veta hur man får tag på droger men dem vet knappt hur man skriver en svenska uppsats. Ganska sjuk parallell?

Vissa länder tillåter att drogen marijuana används, ex som Holland och vissa delstater i USA men det är inte tillåtet i Sverige och det ska det aldrig bli. Tes: Jag tycker att man aldrig någonsin ska legalisera marijuana i Sverige.

 

Argument 1 pengar NÄST STARKAST:

kostnaden för narkotikamissbruk i samhället var cirka 24 miljarder år 2008. Ungefär 26 procent av kostnaderna uppstår i sjukvård och socialtjänst och 27 procent utgörs av kostnader för statliga myndigheter (ex polis, advokater liksom förebyggande arbete). Indirekta kostnader såsom sjukskrivning (företaget och staten förlorar på det om folk sjukskrivs) utgör ca 42 procent. Resterande fem procent är kostnader som uppstår i privat sektor, t.ex. försäkringskostnader och företagshälsovård.

Ett företag har presenterat en rapport där man genom olika räkneexempel försökt beräkna vilka kostnader en person med aktivt missbruk årligen orsakar. En manlig drogmissbrukare kostar samhället runt 1,7 miljoner kronor per år medan en kvinnlig drogmissbrukare ca 1,4 miljoner per år. Jag berättade innan att det var ca 589 personer som dog av drogmissbruk, kan ni tänka er hur MYCKET pengar det blir på ett år om du gångar 1.5 miljoner med 589 personer? Det blir 8,8 miljoner kronor per år. (på något som inte är lagligt, tänk då ökningen om man skulle legalisera droger)

http://www.can.se/sv/Drogfakta/Fragor-och-Svar/Narkotika/

 

Argument 2 erfarenhetsargument TREDJE STARKAST:

 Alla vill väl vara friska? Legaliserar man drogen så ökar det risken för att folk blir allvarligt beroende vilket även påverkar anhöriga. Familjen/anhöriga kanske inte klarar av pressen stressen av att en nära person till dem är psykisk sjuk så även dem tar vård- terapi, psykolog osv. då går ännu mer skattepengar till det. En polare till mig missbrukade drogen, åkte in på ungdomsanstalt i lite mer än ett år för att kunna bli frisk. Förstörde sin barndom, förstörde sin skolgång och behöver ta igen det nu. Förstört många delar av sin kropp, kroppen är inte frisk. Jag som ”anhörig” hade ju ändå en ständig oro i kroppen om han skulle klara sig, då om han inte hade blivit bättre så hade det varit hans död. Så pass starkt missbruk kan det bli och han blev såhär sjuk av att använda marijuana när det inte ens är lagligt i landet. Fundera då på hur mycket värre det lär bli om man legaliserar drogen- antalet missbrukare lär höjas och får inte dem tillräckligt med vård (tillslut kommer alla behöva vård) lär dödsfallen höjas. Är detta den framtid vi vill ha?

 

MOTARGUMENT:

"Det har också antipsykotiska effekter och är ofta ett bra medel mot depression och ångest."

Det dem påstår är att man ska röka bort sin depression? Att röka bort sina problem, eller dricka bort sina problem; jo visst jag förstår att det är skönt och bra för stunden men det hjälper en bara tillfälligt. Det är ingen livslösning, du löser dina problem för stunden, för kvällen. Det kommer endå komma en punkt där du inte är påverkad av cannabis och då är du tillbaka i verkliga livet igen. Där ångest och depression finns exempelvis om det är de man har problem med. Du kommer alltid vakna upp nästa dag och inte vara påverkad och då har inte cannabisen hjälpt dig på något vis, mer skadat din kropp. (på så sätt kan man även dra paralell med alkohol och dess missbruk)

Det är ju på det här viset man skapar ett missbruk, ett beroende genom att du flyr från dina problem. Ett missbruk/beroende är när du flyr från dina problem på ett dåligt sätt, att du gör dåliga och fel handlingar för att få fly dem sakerna du behöver ta itu med. Därför anser jag inte att detta argument håller "ett bra medel mot ångest och depression" då måste dem ju påstå att man ska vara hög hela tiden? Varje timme varje dag för att slippa känna någonting. Jag anser att det är sjukligt, om man vill slippa känna och tänka och utför handlingar som droger för att slippa tänka och känna. För att slippa leva helt enkelt.

Källa för motargument: http://gronabrevet.se/varfor-legalisera/

 

Argument 3 STARKAST

Dem högsta människorna ex presidenter, regeringen pratar om hållbar utveckling. Hållbar framtid, hållbart samhälle. Barn börjar med nationella prov redan i årskurs 3 nuförtiden just för att barnen är vår framtid, regeringen satsar på bra utbildningar och att en bra utbildning börjar när dem är så pass små. Hur bra blir det då om man tillåter att droger cirkulerar i samhället? Hur bra är det för oss människor som ska ha en framtid, hur bra är det för landet, världen i längden? Droger tillför samhällsproblem, fysiska och psykiska skador på människan- hur bra arbetare blir dem då? Folk lär skapa beroende då det är väldigt enkelt när man använder droger, tillslut lär dem människorna behöva bli inlagda/få vård och då försvinner alla pengar som jag nämnde innan. Politiker som redan klagar på att pengarna inte räcker till.

Avslutning

Jag tycker inte man ska legalisera marijuana i Sverige,

För det första: kostar så pass mycket pengar som man hade kunnat lägga på massa andra värdefulla saker.

För det andra: ingen mår bra av det i längden, det påverkar bara människor och samhället negativt.

För det tredje: ett samhälle med droger håller inte i längden, det förstör den hållbara utveckligen.

 

 


jämföring av epoker färdig

2015-04-17

Jämförning av två epoker:

renässansen och upplysningen

 

 

Kyrkan

Under renässansen började man tycka att kyrkan förhindrade människans fria tänkande, inte uppmuntrande nyfikenhet och hade för stor makt vilket gjorde att man såsmåningom försökte att frigöra sig ifrån religioner. Detta är detsamma med upplysningen att man gjorde ett försök att frigöra sig från kyrkan, men skillnaden är att under renässansen tyckte man att kyrkan begränsade människans fria tänkande medans man under upplysningen tog ytterligare ett steg och förstod att människan har både skyldighet och ansvar för sig själv och samhället man bygger upp. Man började tänka utanför boxen och förstod att det inte bara handlade om att människan skulle kunna få göra friare saker utan insåg även att människan hade möjligheter till att kunna förändra samhället och i större grad världen. Under renässansen förstod man inte riktigt att människan hade så mycket möjligheter och skyldigheter som man gjorde under upplysningen, men dem hade i alla fall tankar om att kyrkan tog för stor del av människans liv.

 

Konst och upptäckter

Under renässansen gjorde man många upptäckter och uppfinningar. Man upptäckte nya världsdelar och på så sätt fick en nyskapande handel, den berömda Leonardo Da Vinci gjorde otroliga skisser för bilen, cyklen, helikoptern osv. och gav konsten ett nytänkande.

Under upplysningen hittade man inga nya världsdelar men filosoferna  undersökte mycket och ifrågasatte dem gamla teorierna. Man forskade inom växter, gjorde olika tillverkningsprocesser inom fysiken och kemin, inom matematiken kunde man skapa så man navigerade på haven och inom medicinen försökte man förhindra epidemier och förstå varför dem uppkom. Den kända filosofen Voltaire kämpade mycket för religionsfriheten, den yttrande friheten och mederborgliga rättigheter. Han hade mycket åsikter om politiska system, demokrati och uttryckte alltid sina tankar på ett eller annat sätt.

Man kan säga att under upplysningen gjorde man mer framsteg inom den politiska och sociala utvecklingen och under renässansen mer industriellt och inom konsten. Vill faktiskt säga att under upplysningen debatterade man om dem ”viktiga” sakerna i samhället, om människans frihet, politiska system och olika rättigheter. De som hände under renässansen är såklart viktigt också, men jag menar på att det är viktigare med ett fungerande samhälle med rättigheter, ett bra politiskt system än en helikopter? På något sätt är det där man måste börja. Man bygger upp ett samhälle som håller i längden först och sen börjar tänka på det industriella, fastän det många gånger kan gå hand i hand. Det handlar om prioriteringar, men även att man kanske under renässansen inte fick gå emot kyrkan och dessmakt för då kunde man hamna i trubbel, att man inte fick uttrycka sina åsikter osv. det finns så många olika anledningar.  

Litteraturen

Under renässansen skapade man regler för hur skönlitteratur skulle skrivas. Den skulle vara god och ha bra stil. När man skrev dramatik, fick pjäsen bara handla om en sak – andra aspekter från ämnet var inte tillåtna. Händelserna skulle utspela sig på en enda plats som åskådarna kunde se och det fick bara vara högst ett dygn som spelades upp på scenen. Det här modet kallades franskklassicism.

Viktigt i utvecklingen var att boktryckarkonsten kom till Europa tack vare Johann Gutenberg. I stället för att skriva av böcker för hand som man hittills gjort, kunde böckerna nu tryckas och ges ut i flera upplagor och därmed lättare spridas. Tillgången på böcker ökade. Allt fler lärde sig läsa, och kunde bilda sig egna uppfattningar om saker och ting eftersom de på egen hand kunde ta del av det som stod i böckerna. Att kunna skriva är ju grunden till allting, att kunna uttrycka vad man vill ha sagt och vad man tycker och tänker i pappersform som gynnar utbildningar, jobb, få reda på fakta osv.

Under upplysningen protesterade upplysningsfilosoferna mot kyrkans och maktens förtryck över människorna. Att samhället borde förändras och saker och ting borde bli mer rättvist vilket gjorde att många författare skrev ner detta i sina böcker på denna tiden.

Den engelske filosofen John Locke menade att vem som helst, med hjälp av erfarenhet, studier och upplysning, kunde styra samhället. Det här var naturligtvis farliga tankegångar för makthavarna. Många författare fick sina böcker brända och hamnade själva i fängelse.  Man ville upplysa människor och få dem att använda sitt förnuft. Fler och fler lärde sig läsa - inte bara adeln och kyrkans män, utan också arbetarklassen.

Så under renässansen uppkom boktryckarkonsten som var revolutionerande, utan det så hade det varit svårt att kunna bygga vidare på bättre böcker samt använda skrift i vardagen så detta var enormt viktigt. Under upplysningen skrev man mer om vad man tyckte och tänkte i böckerna, man tryckte på ”gränserna” lite då det var oförskämt att kritisera någon/något på det sättet.

 

Så renässansen och upplysningen är väldigt lika på så sätt, fastän det finns skillnader. Men det ska finnas skillnader, för att utvecklas är det allting handlar om.


jämföra 2

2015-04-16

Renässansen

Västeuropeerna upptäckte Antiken vilket resulterade till att det påverkade idéerna och kulturen. Deras nya idévärld kom att kallas renässansen. Konsekvenserna med detta var att uppfinningarna och idéerna man fick blev revolutionerade, allt från att man började förstå fysiken och dess lagar till att man hittade nya världsdelar som gynnade handeln. Att man redan under denna tid, 1500talet, hade så mycket fakta om jorden och dess naturliga krafter är rent av fantastiskt.

 

I norra Italien ville man underlätta handeln så flera köpmän gick samman och tog ekonomiskt ansvar när dem bildades handelshus. Man byggde upp en hantverksindustri med glas och lyxartiklar i Venedig, ylletyger i fantastiska Florens och Milano.

Städerna var republiker men styrdes ofta av en person eller några familjer och städernas mest inflytelserika grupper var köpmän och hantverkare. Cosimo Medici tillhörde en av dem släkterna som var dominerande inom Europeiska bank och affärsverksamheten under renässansen. MER

 

Konsten under renässansen

Konsten under Medeltiden hade mest religiös anknytning men under renässansen påverkades konsten och litteraturen av naturvetenskaparna och filosofin. Samhällets överklass hade en tro på sig själva som visades i konsten och litteraturen när människorna frigjorde sig från religionens påverkan en aning.

 

Litteraturen

Renässansmänniskan tyckte att medeltiden förtryckte det fria tänkandet. Man ansåg att kyrkan, som hade stor makt, inte uppmuntrade nyfikenhet, idéer och eget skapande. Under medeltiden skulle man lyda dem som bestämde i samhället: kyrkan och godsherrarna. Nu trodde man däremot starkt på människan och alla hennes möjligheter.

Den mörka synen på medeltiden har levt vidare genom århundradena.

Viktigt i utvecklingen av en friare människa var att boktryckarkonsten kom till Europa tack vare Johann Gutenberg. I stället för att skriva av böcker för hand som man hittills gjort, kunde böckerna nu tryckas och ges ut i flera upplagor och därmed lättare spridas. Tillgången på böcker ökade. Allt fler lärde sig läsa, och kunde bilda sig egna uppfattningar om saker och ting eftersom de på egen hand kunde ta del av det som stod i böckerna.

I London Inom den litterära världen blev teatern ett stort folknöje. Runt år 1600 räknar man med att Londons teatrar tillsammans hade plats för cirka 50 000 åskådare. En av de skådespelare och pjäsförfattare som uppträdde hette William Shakespeare. Hans pjäser hör till de mest spelade i världen. Några av dem är Romeo och Julia, Hamlet, Macbeth och Så tuktas en argbigga.

Under 1600talet skapade man stränga regler för hur man skulle skriva skönlitteratur. Den skulle präglas av god smak och stil. När man skrev dramatik, fick pjäsen bara handla om en sak – andra aspekter från ämnet var inte tillåtna. Händelserna skulle utspela sig på en enda plats som åskådarna kunde se och det fick bara vara högst ett dygn som spelades upp på scenen. Det här modet kallades franskklassicism.

Moliére var en av de stora franska pjäsförfattarna från den här tiden är kanske inte mest känd för god smak och stil. Hans pjäser har nog snarare överlevt för att de innehåller humor. Han har blivit berömd för pjäser som Tartuffe, Den girige, Den inbillade sjuke och Misantropen.

 

Fler författare från renässansen

François Rabelais skrev böckerna om jätten Pantagruel och hans far, Gargantua. Böckerna innehåller mycket kiss- och bajshumor dock blev de ändå publiksuccéer! Men Rabelais hade också ett budskap: att tala för de humanistiska idealen. Dessa gick bland annat ut på att människan kan utvecklas långt, både till kropp och själ, med hjälp av träning, goda lärare och utan tvång.

 

Miguel de Cervantes skrev succéromanen Don Quijote under en fängelsevistelse i Spanien. Huvudpersonen har läst för många riddarromaner och tappar greppet om tillvaron. Övertygad om att han är den siste riddaren ger han sig ut i världen iklädd en gammal rustning på en skraltig häst för att bekämpa ondskan och hjälpa damer i fara.

 

Leonardo Da Vinci

Behärskade medeltidens alla vetenskaper och konstarter då han var skeptisk till de gamla teorierna. Han var en undersökande och experimenterade man. Leonardo Da Vinci föddes 1452 i Italien och dog 1519 i Frankrike och var konstnär, matematiker, filsof, arkitekt och naturforskare.

Leonardo da Vinci var nytänkade sätt på många områden, även gällande målandet. Sfumato, en teknik som han uppfann gjorde att konturerna i målningen försvann så att ögat inte längre kunde skilja på enstaka linjer och färgytor. Två av hans mest kända verk inom konstnärligheten är Mona lisa och Den vitruvianske mannen.

Den
vitruvianske mannen
föreställer en naken man med kroppen i två positioner på varandra i en cirkel, mannen har utsträcka armar samt ben. Många tror att de Da Vinci menade var att cirklen föreställde den själsliga existensen och mannen den materiella existensen. Man anser att bilden är förenandet av konst och vetenskap.

Mona Lisa är en poträtt bild på en ung dam och är känt för det hemlighetsfulla leendet på damen bär. Även igenkänt för den mystik Da Vinci skapat i målningen samt hur han fått kontrasten mellan skuggan och ljuset i målningen och propotionerna.

Leonardos anteckningar innehöll djupa vetenskapliga iakktagelser om anatomi, uppfinningar och propitionslära.  Da Vinci uppfann en rad olika revolutinerande uppfiningar. Såsom kanon, flygmaskin och lade fram förslag för cyklen, bilen, helikoptern, fallskärmen, stridsvagnen osv.

 

 

Överklassen och dess mening

Under renässansen sattes människan i centrum, fastän människan var Guds verk så hade hon en fri vilja och ansågs skyldig att förverkliga sina idéer- men skulle fortsätta leva religiöst. De nya idéerna var bara tillför överklassen men snart påverkade det hela samhället. Varför tillhörde dessa idéer och uppfinningar till en början bara överklassen? För att dem hade mer pengar. Desto mer pengar du har, desto mer makt har du. Pengar gav (ger) dig makten till att göra vad du ville med ditt liv vilket är otroligt befriande; men pengar gav dig även makten att få andra att respektera dig. Makten att kunna påverka andra människor aka samhället till en viss gräns. Desto mer pengar du har desto ”bättre” och ”duktigare” och ska man säga den hårda sanningen, desto mer värd är du. Så var det på den tiden, men så är det även idag också. Man kan tycka att det inte är lika ”hårt” idag, att dessa normer har försvagats en aning men sanningen är att det har det inte. Människor strävar fortfarande efter det jobbet som tjänar mest pengar, dem dyraste kläderna, de finaste hotellen, det bästa huset och den bästa, modernaste inredningen. För har du allt det här så ”är du ju faktiskt värd någonting”. Det ligger i människans natur att döma folk utifrån utseende och beteende vilket är fullt normalt, men det har gått till den gränsen att man ser ner på människor beroende på om deras klädesplagg har en H&M etikett istället för en Ralph Lauren, om deras skor är från skopunkten på Väla eller om dem är från gågatan i London. Men vilka drabbas mest? Det är ju barnen, det är där uppfostran börjar, det är där präglingen börjar att ”du är ingenting utan pengar”. Nej visst är man inte det eftersom allting kostar pengar här i världen, men du ÄR inte den summan pengar du har på kontot och livet handlar inte bara om pengar. När du blir äldre finns det en chans att du har förstått att pengar inte är allting här i livet, eftersom du har mer erfarenheter och är allmänt mognare, men det är verkligen inte säkert. Och jag tror det är svårare att tänka så, att pengar inte är livet, om man som vuxen blir väldigt framgångsrik och pengarna rullar in som dem ska. Allt detta är döda ting, alla märkeskläder/inredningar/osv men ändå kan människor offra allt dem har för att få ha det. Till vilken nytta? Vad tjänar man på det? I princip ingenting, du får respekt från folk på gatan som du inte ens pratar med. Så, finns det samband mellan då och nu angående detta ämne? Ja, ja och återligen ja.

 

 

Tankarna om jorden och människan

Under 1600-talet skedde en kunskapsrevolution gällande vad man visste om universum, jorden och människan. En man vid namn Copernicus gjorde upptäckter om att det var solen som stod i centrum och inte jorden. En dansk vid namn Tycho Brahe kunde bekräfta vad Copernicus påstått då han studerade himlavarvet och italienaren Galileo Galilei byggde ett teleskop där han kunde se att Copernicus matematiska beräkningar stämde. Dock stred detta mot den information kyrkan hade tagit fram angående detta så denna fantastiska upptäckt fick dras tillbaka. Men tillslut kunde kyrkan inte hejda utvecklingen då allt fler vetenskapsmän menade på att människan kunde göra sig oberoende av Gud och kyrkan, med egen vilja. Vetenskapsmännen samlade fakta och experimenterade så i England blev en man vid namn Isac Newton känd för sina upptäckter inom fysiken och dess lagar.

Isac Newton

 

 

 

En ny kontinent upptäcks

Köpmännen i Europa importerade lyxvaror från Indien men 1453 tog det turkiska väldet över Konstantinopel och skaffade sig turkiska tullar vilket gjorde att importerna blev dyrare och skapade handelshinder. Köpmännen behövde även betala med guld och silver vilket var en bristvara i Europa. Några sjöfarare tyckte att man kunde nå Indien genom att segla runt Afrika och på så sätt få tag i dessa varor utan extra kostnad med tull osv. Detta tyckte man verka vara en smart lösning! Den spanska kungen och drottningen lånade ut några skepp till en sjöman kallad Christoffer Columbus. Man visste vid detta laget att jorden var rund så man tänkte att man kunde nå Indien genom att segla rakt västerut från Spaniens kust. 1492 åkte Columbus mot Indien och nådde fram efter 33 dagar, han trodde han hade kommit till Västindien och kallade invånarna där för indianer men ingenstans hittade han dessa lyxstäder han letade efter.

Han återvände hem till Spanien för att göra om hela resan, men så småningom förstod han att han hittat en ny kontinent; Amerika.

Den nya kontinentens konsekvenser

Man importerade guld och silver från Amerika och det gav en stor effekt på Spanien och Europas ekonomi, Spanien blev en stormakt och ädelmetallerna underlättade övergången till penningekonomi i Europa. Det var även en av orsakerna till att det kapitaliskiska marknadssystemet växte fram. Till Europa skickades kulturväxter som potatis och majs från Amerika medan europeerna odlade socker, bomull och tobak.

En man vid namn Vasco da Gama bodde i Portugal och började segla till Indien, men på Afrikas kust fick han kontakt med arabiska sjömän som hade bra handelsförbindelser med Indien och tack vare deras hjälp fick Vasco da Gama med sig ett dyrbart kryddlast hem.

 

Spanien och Portugals storhetstid inom handeln blev kort, på 1600talet blev England, Holland och Frankrike dem dominerande inom världshandeln. I Amerika gjorde man plantagejordbruk och dess produkter seglade till-> Europa. Medan man i Europa lastade fartyg med produkter från hantverksindustrin som metallvaror och vapen som transporterades till -> Västafrika. Där bytte man mot slavar som var billig arbetskraft och dessa slavar transporterades till-> Syd och Nordamerika. Slavhandlen steg drastiskt, på 1600talet exporterades 2 miljoner afrikaner och på 1700talet hade siffran ökat och blivit närmare 10 miljoner slavar.

 

Slaveri, vem vinner på det?

Så finns slaveri kvar, 315 år senare? Med sorg skriver jag att ja, det gör det. Absolut inte i den utsträckning som var på 1700talet, men det finns slaveri i dem U-länderna som existerar. Främst barn slaveri i stora delar av Asien och delar av Afrika. Man kan inte se på slaveri som jobb, för på ett jobb har du rättigheter, du kan välja själv vilket jobb du vill ha, om du inte trivs kan du byta; du har en frihet helt enkelt. Och det slaveri gör är att inkräkta på människans personliga intrigitet, på människans fria vilja. På människans egen vilja på hur denne vill leva sitt liv. Slaveri är ett utnyttjande av en människas liv, för en slav har ingenting att säga till om. Som slav kan du inte säga till om något känns obekvämt, eller du inte trivs med det du gör; för det är inte det som är meningen med slaveri. Du ska inte tycka om det du gör, du ska helt enkelt bara finna dig i det.

 Som barn när man är slav så inkräktar det även på att barn inte får arbeta under 18 år, just för att man inte ska kunna utnyttjas men även för att arbete är påfrestande både för psyket och det fysiska. Det kan ge arbetsskador för livet om man börjar bära och lyfta i ugn ålder när kroppen inte är färdigväxt. Som barn är du ju inte skapt för att arbeta, du har inte dem förutsättningarna som barn. Blir man slav redan som barn och får göra det hela livet, då är förhoppningarna låga på att du ska kunna leva ett långt liv.

 För som jag skrev så ser jag det väldigt svårt att kroppen ska klara sådana påfrestningar ett helt liv. För slaveri är ofta jobbiga, tunga saker som behöver göras som inte dem högre uppsatta människorna vill göra då dem helst vill gå i kostym och dricka kaffe, sitta på möte hela dagarna. Såklart vill väl inte dem påfrestas för mycket inte! För dem högre uppsatta så är det billigare på många nivåer att ha slavar, det blir billigare för företaget, det blir billigare för deras kroppar då dem inte behöver ta stryk och då kan dem arbeta länge med åren och utveckla sina projekt och idéer med företaget så mycket som möjligt. Som sagt i grunden handlar det om pengar igen, som jag nämnde tidigare. Genom att företaget inte bara tänker på pengar hela tiden och istället anställer folk som kan och söker jobbet, till det som ska göras istället för att man använder slaveri för att det är billigare så hade man sparat så många liv. Och man hade för engångsskull värdesattit människans värde högre än pengar.

 Men hur ska en människa som blivit utnämnd till slav kunna bygga upp ett värdefullt liv med familj, ett bra jobb och ett okej ställe att bo på? För det är vi väl alla värda? Och det är väl också det, som är hela poängen med att leva? Göra det man älskar-med dem man älskar.

 

Förlagssystem och merkantilismen

Handelshus grundades redan på medeltiden men jag nämnde det senast i början av detta kapitel. På 1600talet kom aktiebolag då handeln innebar att större summor behövdes eller behövdes finnas tillgängliga för utlåning. I slutet av 1600talet uppfanns centralbanker. De stora riskerna för långivarna gjorde att räntan var skyhög, dessa risker var att marknaden i världen var (och många gånger är) osäker. Man kan inte lita på någon och det är många som luras när det gäller pengar.

Tillgången för pengarna gjorde att ett nytt system för att producera uppkom vilket kallades förlagssystem. Då anställde man hantverkare och lät dem producera i en stor skala för de nya marknaderna.

På så sätt började intresset för landets ekonomi öka vilket gjorde att merkantilism uppstod. Det innebar att ländernas rikedom bestämdes utav hur mycket guld och silver man ägde då det ökade statens makt. Receptet var att exportera mycket och importera lite så att det blev ett stor handelsöverskott. Detta system orsakade mycket krig i den europiska historien. Merkantilismen dominerade dock fram till 1800talet inom den europeeiska ekonomiska politiken då den började ersättas med frihandel.


jämföra

2015-04-16

Upplysningen

Upplysningen skapades genom att människorna började forska otroligt mycket vilket skulle komma resultera till en väldigt utvecklande tid för människan. Man försökte frigöra sig från kyrkan och inse människans möjligheter att ta ansvar för samhället. Pågrund av dessa kloka vetenskapsmän så var deras idéer nyskapande och skulle komma att betyda mycket för historien, samt för dagens samhälle.

 

Under 1700talet var Europa centrum i världens ekonomi, inte var dem rikast utan för att dem var mest aktiva i världshandeln och det var europeeiska fartyg som transporterade. Även vetenskapen var en del av Europas framgång som världsdel. Under upplysningen byggde man vidare vetenskapen på den grund som lagts på 1600talet. Man undersökte möjligheterna att använda olika sorters växter, inom kemin och fysiken provade man olika tillverklingsprocesser och den nya matematiken gjorde det möjligt att kunna navigera på haven. Inom medicinen försökte man förstå epidemier, hur dem tillkom och hur man skulle försöka begränsa dem. Det lät ju som ett smart val med tanke på vad digerdöden hade orsakat.

 

Kyrkan

Upplysningens filosofi innebar även ett försök till frigörelse från religionen, tidigare hade människan varit en del av Guds plan med världen men nu ansåg man mer och mer om människans skyldighet och möjlighet att ta eget ansvar för både sig själv men även för samhället. Jag kan tycka att religion är ett väldigt konstigt sätt att leva, då det minskar din personliga frihet. Religioner har ofta skrifter om hur du ska leva ditt liv, hur du ska tjäna ”skaparen” av jorden (vilket är olika från religion till religion). Och gör du något som inte står att man får göra i skrifterna då har du gjort en ”synd” något som anses vara dåligt. Man bestämmer väl själv som människa vad som är dåligt och vad som inte är dåligt för en själv, till en viss gräns? Det är väl inte meningen att man ska leva för en annan människa som du aldrig träffat? På så sätt tycker jag det var bra att man började ta avstånd från kyrkan och försökte leva sitt liv på det sättet man ville. Gjorde dem sakerna man själv ville. Försökte släppa lite på kontrollen. Men, saken är den att folk som är religiösa gillar att ha det såhär. Att ha ett facit på vad du ska göra och inte göra, vem du ska göra saker för och vem du inte ska göra saker för här i livet. Och om det är deras trygghet så låt dem ha det alla har rätt till att leva hur dem vill, för fastän jag tycker att leva ett religiöst liv minskar din personliga frihet att göra vad du vill- så har ändå dem religiösa människorna valt att leva såhär. Det är ett val dem gjort och jag antar att dem är nöjda med det.

Samtidigt kan jag förstå om du som människa har djupa funderingar om varför du är vid liv, om vem som egentligen skapat människan osv att kyrkan är en trygghet för en. Där man kan dela dessa tankar med andra människor och kanske få svar på sina frågor, fastän kanske svaren var dem man önskat sig. Och det är väl nog därför kyrkan finns kvar än idag och människor är troende, för att det ger en sorts trygghet i livet.

 

Litteraturen

Under 1700-talet protesterade de så kallade upplysningsfilosoferna mot kyrkans och maktens förtryck över människorna. Samhället borde förändras, menade man, och bli mer rättvist och demokratiskt. Många författare på den här tiden, speciellt i England och Frankrike, skrev ner dessa tankar i sina böcker. I England skrev Jonathan Swift Gullivers resor, i vilken han elakt driver med det engelska samhället. I Frankrike förde författaren Voltaire under hela sitt liv en kamp mot oförnuft och orättvisor, och Jean-Jacques Rousseau skrev artiklar om hur samhället hade förstört den goda människan och skapat krig, fattigdom och förtryck. Den engelske filosofen John Locke menade att vem som helst, med hjälp av erfarenhet, studier och upplysning, kunde styra samhället. Daniel Defoe, som skrev boken om Robinson Crusoe, ansåg att vem som helst kan bli makthavare - bara man använde sig av sitt förnuft. Det här var naturligtvis farliga tankegångar för makthavarna. Många författare fick sina böcker brända och hamnade själva i fängelse.  

Tiden kallas för upplysningen eftersom man ville upplysa människor och få dem att använda sitt förnuft. Fler och fler lärde sig läsa - inte bara adeln och kyrkans män, utan också arbetarklassen. 

 

Fler författare från upplysningen 

 • Jonathan Swift skrev en berömd roman, Gullivers resor. Skeppsläkaren Gulliver lider skeppsbrott och driver iland på en ö där invånarna bara är 15 centimeter långa. På nästa resa möter han jättar, därefter kommer han till en ö där man enbart ägnar sig åt vetenskapen och till sist hamnar han hos de kloka och ädla hästarna. När Swift beskrev de olika riken Gulliver hamnar i, använde han sig av överdrifter för att kritisera det engelska samhället. Swift trodde inte heller lika starkt på vetenskapen som upplysningsfilosoferna.

 

 

 

 

 

Dem kända upplysningsfilosoferna

Många filosofer kritiserade hur samhället var och hade andra idéer på hur samhället kunde vara.

 

Francois de Voltaire

Voltaire föddes i Paris 1694 och var en fransk författare och filosof under upplysningen. Han skrev skådespel och dikter men var även en förespråkare för förändring av rättsliga system, religionsfriheten och den yttrandefriheten.

Voltaire grälade med en adelsman i England 1726 vilket gav konsekvenserna att han fick välja att gå i exil i England för att få slippa fängelse. I England lärde han känna den brittiska filosofen Lord Bolingbroke och han skulle vara den som väckte intresset för filosofi hos Voltaire vilket gjorde att Voltaire läste mycket om Newton och började studera om den engelska monarkin, religionsfriheten som fanns i landet, rationalism och inte minst om naturvetenskaperna. Han såg religionsfriheten (att man ska få ha vilken religion man vill) och den yttrande friheten som existerade i England som något som behövs för den sociala och politiska utvecklingen.

 

 I England skrev han dikt-boken Henriaden, som handlade om livet den franske kungen Henrik IV levde (1728). Dikterna blev uppskattade av invånarna men den som var kung just då i landet (Ludvig XV) samt kyrkan var inte så förtjusta då Voltaire talade för religionsfrihet vilket som inte var så populärt på denna tiden. Som vanligt, så är det olika i olika delar av världen. Ex i Frankrike var inte religionsfrihet ett alternativ, tillskillnad från i England där man ansåg att det var.

När Voltaire väl kom hem till Frankrike igen fortsatte han sin litterära karriär. Han publicerade en bok vid namn Lettres philosophiques sur les Anglais där han visade sin ”avgudning” av Englands religiösa och politiska frihet. Dock ansågs detta som indirekt kritik mot Frankrikes politiska system samt mot kyrkan. Boken ansågs farlig och därmed förbjuds samt brändes.

Människans frihet är det man alltid kommer tillbaka till, år efter år. Människans rättigheter, människans frihet, människans yttrande frihet. Något som tycks vara en sådan självklarhet inte är så självklart här i världen. Men gränsen för yttrande frihet och vad det anses vara är hårfin. Människor har olika visioner på vad yttrande frihet är. Om man som människa yttrar sig om vad man tycker om exempel svarthudfärgade människor så anses denna människa vara rasist. Då räknas det inte som yttrande frihet. Men skulle en människa säga vad dem tyckte om sitt lands regering och föra en debattartikel, då passar det att kalla det yttrande frihet. Vad jag tycker, är att alla ska ha rätten till att tycka och tänka vad dem vill- sålänge det inte förödmjukar en annan människa, att man får andra människor att må dåligt. Men det är just där det blir svårt- för ingen tänker och känner likadant som den andre. Det som gör den ena ledsen gör inte den andra ledsen. Alla tar åt sig på olika sätt, tar åt sig olika saker och ibland inte tar åt sig alls. Så vad ska yttrande frihet anses som? Vad ska rasism anses som? Terrorism? Det låter så enkelt och självklart man när man börjar ställa sig motfrågor om vad som är rätt och fel, så är pusslet inte så enkelt som det ser ut.

1777 skapades uppslagsverk (encyklopedi) där man började skriva ner allt man kom fram olika teorier etc. om mänsklig kunskap och andra ämnen. Tillskillnad från en ordbok, där boken bara beskriver ordet och dess böjning, uttal osv, så är varje ämne i en uppslagsbok väldigt fördjupande och för att förklara så bra som möjligt så visar man med olika bilder, statistiker och kartor. Voltaires främsta verk inom filosofin är de artiklar han skrev till den franska encyklopedin.

Voltaire var känd för sina skrifter inom filosofin, sin argumentation om medborliga rättigheter (ex rätten till rättvis rättegång) den religionsfrihet han stod för samt sitt vis att uttrycka sina tankar och åsikter om dess orättvisor och problem som fanns (finns) i samhället.

Voltaire trodde inte på demokratin, han ansåg att ett demokratiskt samhälle var dåligt då man lät människorna bestämma till stor del och han tyckte människor var okloka rent av ”dumma”. Att människor var för okunniga för att kunna få vara delaktiga i det politiska systemet. Han ansåg att invånarna inte hade kunnat åstadkomma förändringar i samhället på det sättet han tyckte en monarki kunde. Då det låg i en politikers natur att vilja och kunna förändra samhället/få det att utvecklas.

Voltaire var även starkt emot den kristna tron, han ansåg att biblen var full av självmotsägelser och att Jesus inte existerat. Voltaire trodde på en annan högre makt som människan inte kunde/skulle ha någon kunskap om då det inte var i människans makt.

Voltaire dog 1778 i Paris, Frankrike. Han skulle bli ihågkommen som en utmärkt debattör av det franska folket.

 

 

 

Världshandlen

Spanien och Portugal hade kolonier i Amerika vilket gjorde att dem tog hem guld och silver till Europa, på så sätt blev handeln och kolonierna allt viktigare för européerna. Frankrike, Storbritannien och Nederländerna hade kolonier i Västindien där man odlade plantagegrödor, socker, tobak och bomull. Från Indien till Europa transporterades bomull, siden och kryddor. Det stora landet Kina var en eftertraktad handelspartner då Europa gillade Kinas kultur och teknik otroligt mycket. Från Kina till Europa köpte man te, porslin och siden.

Slavhandlen ifrågasattes mer och mer vid 1700talets slut då det blev förödande för de afrikanska kungadömena. 

 


da vinci

2015-04-14
Leonardo Da vinci föddes 1452 i Italien och dog 1519 i Frankrike och var konstnär, matematiker, filsof, arkitekt och naturforskare. 
 
Leonardo da Vinci var nytänkade sätt på många områden, även gällande målandetSfumato, en teknik som han uppfann gjorde att konturerna i målningen försvann så att ögat inte längre kunde skilja på enstaka linjer och färgytor. Två av hans mest kända verk inom konstnärligheten är Mona lisa och Den vitruvianske mannen.
 
Den vitruvianske mannen föreställer en naken man med kroppen i två positioner på varandra i en cirkel, mannen har utsträcka armar samt ben. Många tror att de da vinci menade var att cirklen föreställde den själsliga existensen och mannen den materiella existensen. Man anser att bilden är förenandet av konst och vetenskap.
 
Mona Lisa är en poträtt bild på en ung dam och är känt för det hemlighetsfulla leendet på damen bär. Även igenkänt för den mystik da vinci skapat i målningen samt hur han fått kontrasten mellan skuggan och l juset i målningen och propotionerna. 
 
 
Leonardos anteckningar innehöll djupa vetenskapliga iakktagelser om anatomi, uppfinningar och propitionslära. 
Da vinci uppfan en rad olika revolutinerande uppfiningar. Såsom kanon, flygmaskin och lade fram förslag för cyklen, bilen, helikopterin, fallskärmen, stridsvagnen osv. 

upplysningen litteratur

2015-04-14

UPPLYSNINGEN

 

Under 1700-talet protesterade de så kallade upplysningsfilosoferna mot kyrkans och maktens förtryck över människorna. Samhället borde förändras, menade man, och bli mer rättvist och demokratiskt. Många författare på den här tiden, speciellt i England och Frankrike, skrev ner dessa tankar i sina böcker. I England skrev Jonathan Swift Gullivers resor, i vilken han elakt driver med det engelska samhället. I Frankrike förde författaren Voltaire under hela sitt liv en kamp mot oförnuft och orättvisor, och Jean-Jacques Rousseau skrev artiklar om hur samhället hade förstört den goda människan och skapat krig, fattigdom och förtryck. Den engelske filosofen John Locke menade att vem som helst, med hjälp av erfarenhet, studier och upplysning, kunde styra samhället. Daniel Defoe, som skrev boken om Robinson Crusoe, ansåg att vem som helst kan bli makthavare - bara man använde sig av sitt förnuft. Det här var naturligtvis farliga tankegångar för makthavarna. Många författare fick sina böcker brända och hamnade själva i fängelse.  

Tiden kallas för upplysningen eftersom man ville upplysa människor och få dem att använda sitt förnuft. Fler och fler lärde sig läsa - inte bara adeln och kyrkans män, utan också arbetarklassen. 

 

Fler författare från upplysningen 

 

Jonathan Swift skrev en berömd roman, Gullivers resor. Skeppsläkaren Gulliver lider skeppsbrott och driver iland på en ö där invånarna bara är 15 centimeter långa. På nästa resa möter han jättar, därefter kommer han till en ö där man enbart ägnar sig åt vetenskapen och till sist hamnar han hos de kloka och ädla hästarna. När Swift beskrev de olika riken Gulliver hamnar i, använde han sig av överdrifter för att kritisera det engelska samhället. Swift trodde inte heller lika starkt på vetenskapen som upplysningsfilosoferna.

 

renässansen litteratur

2015-04-14
RENÄSANSSEN
 

Renässansmänniskan tyckte att medeltiden förtryckte det fria tänkandet. Man ansåg att kyrkan, som hade stor makt, inte uppmuntrade nyfikenhet, idéer och eget skapande. Under medeltiden skulle man lyda dem som bestämde i samhället: kyrkan och godsherrarna. Nu trodde man däremot starkt på människan och alla hennes möjligheter.

Den mörka synen på medeltiden har levt vidare genom århundradena, 

Viktigt i utvecklingen av en friare människa var att boktryckarkonsten kom till Europa tack vare Johann Gutenberg. I stället för att skriva av böcker för hand som man hittills gjort, kunde böckerna nu tryckas och ges ut i flera upplagor och därmed lättare spridas. Tillgången på böcker ökade. Allt fler lärde sig läsa, och kunde bilda sig egna uppfattningar om saker och ting eftersom de på egen hand kunde ta del av det som stod i böckerna.

I London Inom den litterära världen blev teatern  ett stort folknöje. Runt år 1600 räknar man med att Londons teatrar tillsammans hade plats för cirka 50 000 åskådare. En av de skådespelare och pjäsförfattare som uppträdde hette William Shakespeare. Hans pjäser hör till de mest spelade i världen. Några av dem är Romeo och Julia, Hamlet, Macbeth och Så tuktas en argbigga.

Under 1600talet skapade man stränga regler för hur man skulle skriva skönlitteratur. Den skulle präglas av god smak och stil. När man skrev dramatik, fick pjäsen bara handla om en sak – andra aspekter från ämnet var inte tillåtna. Händelserna skulle utspela sig på en enda plats som åskådarna kunde se och det fick bara vara högst ett dygn som spelades upp på scenen. Det här modet kallades franskklassicism

Moliére var en av de stora franska pjäsförfattarna från den här tiden är kanske inte mest känd för god smak och stil. Hans pjäser har nog snarare överlevt för att de innehåller humor. Han har blivit berömd för pjäser som Tartuffe, Den girige, Den inbillade sjuke och Misantropen.

 

 

Fler författare från renässansen 

François Rabelais skrev böckerna om jätten Pantagruel och hans far, Gargantua. Böckerna innehåller mycket kiss- och bajshumor dock blev de ändå publiksuccéer! Men Rabelais hade också ett budskap: att tala för de humanistiska idealen. Dessa gick bland annat ut på att människan kan utvecklas långt, både till kropp och själ, med hjälp av träning, goda lärare och utan tvång.

Miguel de Cervantes skrev succéromanen Don Quijote under en fängelsevistelse i Spanien. Huvudpersonen har läst för många riddarromaner och tappar greppet om tillvaron. Övertygad om att han är den siste riddaren ger han sig ut i världen iklädd en gammal rustning på en skraltig häst för att bekämpa ondskan och hjälpa damer i fara. 

 

 


medeltiden litteratur

2015-04-14
MEDELTIDEN
 

 

När romarriket var som störst föddes Jesus i Palestina. Hans läror spreds och fick stor betydelse några hundra år efter hans död. Jesus talade om alla människors lika värde och om medkänsla för fattiga och svaga. kristendomen och den katolska kyrkan blev mycket mäktig. Men det var nästan bara kyrkans män som kunde läsa och skriva, och bara de lärda förstod kyrkans språk, latin. Det som skrevs ner under denna tid var religiös litteratur, till exempel legender, berättelser om helgon och bibeltexter i teaterform.

 

 

Riddarna skulle försvara sin furste och dennes egendomar. Vid de europeiska furstehoven skrevs så kallad hövisk poesi. Den handlade om kärleken mellan en riddare och en högt uppsatt kvinna, kanske furstens hustru. Många berättelser om riddarlivet uppstod. En berömd historia är den om kärleksparet Tristan och Isolde. Tristan och Isolde handlar om omöjlig, olycklig kärlek - ett populärt tema i film och litteratur i alla tider. 

Från den här perioden, en bit in på medeltiden, kommer ordet roman. Men ordet hade då en annan innebörd: det var en skrift som inte var författad på latin utan på någon av de romanska språken (franska, italienska, spanska med flera).

 

Mot slutet av medeltiden kretsar litteraturen inte bara kring kyrkan och riddarlivet. Man gick mot andra tider, vilket märks också inom litteraturen; från Italien, Frankrike och England har vi exempel på berättelser som innehåller både humor, erotik och beskrivningar av samhällets olika människotyper. 

 
 
Fler författare från Medeltiden 

Giovanni Boccaccio levde i Florens, Italien. I boken Decamerone, beskrivs i inledningen hur pesten härjar i staden. Ett gäng unga människor drar sig ifrån städerna och flyr ut på landet för att komma undan sjukdom och död. Boken skildrar de tio dagar som de tio ungdomarna är tillsammans och berättar varsin berättelse. Tillsammans blir det 100 historier med olika teman. De mest berömda är de humoristiska och erotiska, men det finns också allvarliga och sorgliga berättelser.

Geoffrey Chaucer var engelsman. Liksom Boccaccio skrev han en samling kortare berättelser. Denna boken är dock annorlunda: en grupp människor ska åka från London till Canterbury. På både dit- och hemvägen ska alla berätta två historier. Den som berättar de bästa historierna belönas. Olika människotyper ur det engelska samhället beskrivs och det finns bra mycket  humor i boken Chaucers Canterbury Tales.

 

antiken litteratur

2015-04-14
ANTIKEN
 

Grekerna

Vår äldsta bevarade berättelser från Europa är Iliaden och Odysséen. De är versepos,  (skrivna enligt ett regelbundet mönster) - man säger att de är skrivna på vers. Den regelbundna takten gjorde det lättare för den som framförde berättelserna att lära sig dem utantill. Iliaden och Odysséen hör nämligen till de myter som berättades muntligt innan de skrevs ner i skrift. 

Dessa myter handlar om kriget i Troja på 1300-talet f.Kr. och om krigshjälten Odysseus resa hem efter krigets slut. Forskarna tror att författaren som samlat ihop berättelserna om trojanska kriget är greken Homeros, och att han skrev ner berättelserna ungefär 700 f.Kr. 

Under 400-talet f.Kr. blev Aten en kulturell och ekonomisk stormakt. Där uppstod den teaterkonst som sedan utvecklades till vår moderna teater.

 

Romarna

Under antiken hade grekerna flera kolonier i Italien. Så småningom blev grekerna och de andra folken i Italien erövrade av romarna.  Romarna tog över medelhavsområdet från grekerna. De tog också över en stor del av den grekiska kulturen och fortsatte att skriva som dem. 

 

Fler författare från antiken 

Aiskylos skrev tragedier (sorgespel), och sju av dem finns bevarade. Dem handlar om personer och gudar. Den mest kända, Orestien, beskriver maktkampen i kung Agamemnons familj efter det trojanska krigets slut.

Sofokles skrev en av världslitteraturens mest berömda dramer, Kung Oidipus. Den handlar om Oidipus som, utan att vilja det och utan att veta det, dödar sin far och gifter sig med sin mor.

Aristofanes skrev komedier, och den mest kända heter Lysistrate. Kvinnorna i Lysistrate har tröttnat på att deras män ständigt ligger i strid och de vägrar därför älska med dem tills de har gjort fred med sina fiender.

 

vsvsf

2015-04-13

Francois de Voltaire

Voltaire föddes i Paris 1694 och var en fransk författare och filosof under upplysningen. Han skrev skådespel och dikter men var även en förespråkare för förändring av rättsliga system, religionsfriheten och den yttrandefriheten.

 

Voltaire grälade med en adelsman i England 1726 vilket gav konsekvenserna att han fick välja att gå i exil i England för att få slippa fängelse. I England lärde han känna den brittiska filosofen Lord Bolingbroke och han skulle vara den som väckte intresset för filosofi hos Voltaire vilket gjorde att Voltaire läste mycket om Newton och började studera om den engelska monarkin, religionsfriheten som fanns i landet, rationalism och inte minst om naturvetenskaperna.

Han såg religionsfriheten (att man ska få ha vilken religion man vill) och den yttrande friheten som existerade i England som något som behövs för den sociala och politiska utvecklingen. 

 

I England skrev han dikt-boken Henriaden, som handlade om livet den franske kungen Henrik IV levde (1728)

Dikterna blev uppskattade av invånarna  men den som var kung just då i landet (Ludvig XV) samt kyrkan var inte så förtjusta då Voltaire talade för religionsfrihet vilket som inte var så populärt på denna tiden. Som vanligt, så är det olika i olika delar av världen. Ex i Frankrike var inte religionsfrihet ett alternativ, tillskillnad från i England där man ansåg att det var.

 

När Voltaire väl kom hem till Frankrike igen fortsatte han sin litterära karriär. Han publicerade en bok vid namn Lettres philosophiques sur les Anglais där han visade sin ”avgudning” av Englands religiösa och politiska frihet. Dock ansågs detta som indirekt kritik mot Frankrikes politiska system samt mot kyrkan. Boken ansågs farlig och därmed förbjuds samt brändes. 

 

Människans frihet är det man alltid kommer tillbaka till, år efter år. Människans rättigheter, människans frihet, människans yttrande frihet. Något som tycks vara en sådan självklarhet inte är så självklart här i världen. Men gränsen för yttrande frihet och vad det anses vara är hårfin. Människor har olika visioner på vad yttrande frihet är. Om man som människa yttrar sig om vad man tycker om exempel svarthudfärgade människor så anses denna människa vara rasist. Då räknas det inte som yttrande frihet. Men skulle en människa säga vad dem tyckte om sitt lands regering och föra en debattartikel, då passar det att kalla det yttrande frihet. Vad jag tycker, är att alla ska ha rätten till att tycka och tänka vad dem vill- sålänge det inte förödmjukar en annan människa, att man får andra människor att må dåligt. Men det är just där det blir svårt- för ingen tänker och känner likadant som den andre. Det som gör den ena ledsen gör inte den andra ledsen. Alla tar åt sig på olika sätt, tar åt sig olika saker och ibland inte tar åt sig alls. Så vad ska yttrande frihet anses som? Vad ska rasism anses som? Terrorism? Det låter så enkelt och självklart man när man börjar ställa sig motfrågor om vad som är rätt och fel, så är pusslet inte så enkelt som det ser ut. 

 

 

1777 skapades uppslagsverk (encyklopedi) där man började skriva ner allt man kom fram olika teorier etc. om mänsklig kunskap och andra ämnen. Tillskillnad från en ordbok, där boken bara beskriver ordet och dess böjning, uttal osv, så är varje ämne i en uppslagsbok väldigt fördjupande och för att förklara så bra som möjligt så visar man med olika bilder, statistiker och kartor. Voltaires främsta verk inom filosofin är de artiklar han skrev till den franska encyklopedin. 

 

 

Voltaire var känd för sina skrifter inom filosofin, sin argumentation om medborliga rättigheter (ex rätten till rättvis rättegång) den religionsfrihet han stod för samt sitt vis att uttrycka sina tankar och åsikter om dess orättvisor och problem som fanns (finns) i samhället.

 

Voltaire trodde inte på demokratin, han ansåg att ett demokratiskt samhälle var dåligt då man lät människorna bestämma till stor del och han tyckte människor var okloka rent av ”dumma”. Att människor var för okunniga för att kunna få vara delaktiga i det politiska systemet. Han ansåg att invånarna inte hade kunnat åstadkomma förändringar i samhället på det sättet han tyckte en monarki kunde. Då det låg i en politikers natur att vilja och kunna förändra samhället/få det att utvecklas. 

 

Voltaire var även starkt emot den kristna tron, han ansåg att biblen var full av självmotsägelser och att Jesus inte existerat. Voltaire trodde på en annan högre makt som människan inte kunde/skulle ha någon kunskap om då det inte var i människans makt. 

 

Voltaire dog 1778 i Paris, Frankrike. Han skulle bli ihågkommen som en utmärkt debattör av det franska folket.


sgsgsfgf

2015-04-10

Francois de Voltaire

Voltaire föddes i Paris 1694 och var en fransk författare och filosof under upplysningen. Han skrev skådespel och dikter men var även en förespråkare för förändring av rättsliga system, religionsfriheten och den yttrandefriheten.

 

Voltaire grälade med en adelsman i England 1726 vilket gav konsekvenserna att han fick välja att gå i exil i England för att få slippa fängelse. I England lärde han känna den brittiska filosofen Lord Bolingbroke och han skulle vara den som väckte intresset för filosofi hos Voltaire vilket gjorde att Voltaire läste mycket om Newton och började studera om den engelska monarkin, religionsfriheten som fanns i landet, rationalism och inte minst naturvetenskaperna.


Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu
Spela poker, casino, bingo m.m online. Massor av bonusar på Bonusar inom Poker, Casino, Slots med mera - PokerCasinoBonus