jämföra

2015-04-16

Upplysningen

Upplysningen skapades genom att människorna började forska otroligt mycket vilket skulle komma resultera till en väldigt utvecklande tid för människan. Man försökte frigöra sig från kyrkan och inse människans möjligheter att ta ansvar för samhället. Pågrund av dessa kloka vetenskapsmän så var deras idéer nyskapande och skulle komma att betyda mycket för historien, samt för dagens samhälle.

 

Under 1700talet var Europa centrum i världens ekonomi, inte var dem rikast utan för att dem var mest aktiva i världshandeln och det var europeeiska fartyg som transporterade. Även vetenskapen var en del av Europas framgång som världsdel. Under upplysningen byggde man vidare vetenskapen på den grund som lagts på 1600talet. Man undersökte möjligheterna att använda olika sorters växter, inom kemin och fysiken provade man olika tillverklingsprocesser och den nya matematiken gjorde det möjligt att kunna navigera på haven. Inom medicinen försökte man förstå epidemier, hur dem tillkom och hur man skulle försöka begränsa dem. Det lät ju som ett smart val med tanke på vad digerdöden hade orsakat.

 

Kyrkan

Upplysningens filosofi innebar även ett försök till frigörelse från religionen, tidigare hade människan varit en del av Guds plan med världen men nu ansåg man mer och mer om människans skyldighet och möjlighet att ta eget ansvar för både sig själv men även för samhället. Jag kan tycka att religion är ett väldigt konstigt sätt att leva, då det minskar din personliga frihet. Religioner har ofta skrifter om hur du ska leva ditt liv, hur du ska tjäna ”skaparen” av jorden (vilket är olika från religion till religion). Och gör du något som inte står att man får göra i skrifterna då har du gjort en ”synd” något som anses vara dåligt. Man bestämmer väl själv som människa vad som är dåligt och vad som inte är dåligt för en själv, till en viss gräns? Det är väl inte meningen att man ska leva för en annan människa som du aldrig träffat? På så sätt tycker jag det var bra att man började ta avstånd från kyrkan och försökte leva sitt liv på det sättet man ville. Gjorde dem sakerna man själv ville. Försökte släppa lite på kontrollen. Men, saken är den att folk som är religiösa gillar att ha det såhär. Att ha ett facit på vad du ska göra och inte göra, vem du ska göra saker för och vem du inte ska göra saker för här i livet. Och om det är deras trygghet så låt dem ha det alla har rätt till att leva hur dem vill, för fastän jag tycker att leva ett religiöst liv minskar din personliga frihet att göra vad du vill- så har ändå dem religiösa människorna valt att leva såhär. Det är ett val dem gjort och jag antar att dem är nöjda med det.

Samtidigt kan jag förstå om du som människa har djupa funderingar om varför du är vid liv, om vem som egentligen skapat människan osv att kyrkan är en trygghet för en. Där man kan dela dessa tankar med andra människor och kanske få svar på sina frågor, fastän kanske svaren var dem man önskat sig. Och det är väl nog därför kyrkan finns kvar än idag och människor är troende, för att det ger en sorts trygghet i livet.

 

Litteraturen

Under 1700-talet protesterade de så kallade upplysningsfilosoferna mot kyrkans och maktens förtryck över människorna. Samhället borde förändras, menade man, och bli mer rättvist och demokratiskt. Många författare på den här tiden, speciellt i England och Frankrike, skrev ner dessa tankar i sina böcker. I England skrev Jonathan Swift Gullivers resor, i vilken han elakt driver med det engelska samhället. I Frankrike förde författaren Voltaire under hela sitt liv en kamp mot oförnuft och orättvisor, och Jean-Jacques Rousseau skrev artiklar om hur samhället hade förstört den goda människan och skapat krig, fattigdom och förtryck. Den engelske filosofen John Locke menade att vem som helst, med hjälp av erfarenhet, studier och upplysning, kunde styra samhället. Daniel Defoe, som skrev boken om Robinson Crusoe, ansåg att vem som helst kan bli makthavare - bara man använde sig av sitt förnuft. Det här var naturligtvis farliga tankegångar för makthavarna. Många författare fick sina böcker brända och hamnade själva i fängelse.  

Tiden kallas för upplysningen eftersom man ville upplysa människor och få dem att använda sitt förnuft. Fler och fler lärde sig läsa - inte bara adeln och kyrkans män, utan också arbetarklassen. 

 

Fler författare från upplysningen 

 • Jonathan Swift skrev en berömd roman, Gullivers resor. Skeppsläkaren Gulliver lider skeppsbrott och driver iland på en ö där invånarna bara är 15 centimeter långa. På nästa resa möter han jättar, därefter kommer han till en ö där man enbart ägnar sig åt vetenskapen och till sist hamnar han hos de kloka och ädla hästarna. När Swift beskrev de olika riken Gulliver hamnar i, använde han sig av överdrifter för att kritisera det engelska samhället. Swift trodde inte heller lika starkt på vetenskapen som upplysningsfilosoferna.

 

 

 

 

 

Dem kända upplysningsfilosoferna

Många filosofer kritiserade hur samhället var och hade andra idéer på hur samhället kunde vara.

 

Francois de Voltaire

Voltaire föddes i Paris 1694 och var en fransk författare och filosof under upplysningen. Han skrev skådespel och dikter men var även en förespråkare för förändring av rättsliga system, religionsfriheten och den yttrandefriheten.

Voltaire grälade med en adelsman i England 1726 vilket gav konsekvenserna att han fick välja att gå i exil i England för att få slippa fängelse. I England lärde han känna den brittiska filosofen Lord Bolingbroke och han skulle vara den som väckte intresset för filosofi hos Voltaire vilket gjorde att Voltaire läste mycket om Newton och började studera om den engelska monarkin, religionsfriheten som fanns i landet, rationalism och inte minst om naturvetenskaperna. Han såg religionsfriheten (att man ska få ha vilken religion man vill) och den yttrande friheten som existerade i England som något som behövs för den sociala och politiska utvecklingen.

 

 I England skrev han dikt-boken Henriaden, som handlade om livet den franske kungen Henrik IV levde (1728). Dikterna blev uppskattade av invånarna men den som var kung just då i landet (Ludvig XV) samt kyrkan var inte så förtjusta då Voltaire talade för religionsfrihet vilket som inte var så populärt på denna tiden. Som vanligt, så är det olika i olika delar av världen. Ex i Frankrike var inte religionsfrihet ett alternativ, tillskillnad från i England där man ansåg att det var.

När Voltaire väl kom hem till Frankrike igen fortsatte han sin litterära karriär. Han publicerade en bok vid namn Lettres philosophiques sur les Anglais där han visade sin ”avgudning” av Englands religiösa och politiska frihet. Dock ansågs detta som indirekt kritik mot Frankrikes politiska system samt mot kyrkan. Boken ansågs farlig och därmed förbjuds samt brändes.

Människans frihet är det man alltid kommer tillbaka till, år efter år. Människans rättigheter, människans frihet, människans yttrande frihet. Något som tycks vara en sådan självklarhet inte är så självklart här i världen. Men gränsen för yttrande frihet och vad det anses vara är hårfin. Människor har olika visioner på vad yttrande frihet är. Om man som människa yttrar sig om vad man tycker om exempel svarthudfärgade människor så anses denna människa vara rasist. Då räknas det inte som yttrande frihet. Men skulle en människa säga vad dem tyckte om sitt lands regering och föra en debattartikel, då passar det att kalla det yttrande frihet. Vad jag tycker, är att alla ska ha rätten till att tycka och tänka vad dem vill- sålänge det inte förödmjukar en annan människa, att man får andra människor att må dåligt. Men det är just där det blir svårt- för ingen tänker och känner likadant som den andre. Det som gör den ena ledsen gör inte den andra ledsen. Alla tar åt sig på olika sätt, tar åt sig olika saker och ibland inte tar åt sig alls. Så vad ska yttrande frihet anses som? Vad ska rasism anses som? Terrorism? Det låter så enkelt och självklart man när man börjar ställa sig motfrågor om vad som är rätt och fel, så är pusslet inte så enkelt som det ser ut.

1777 skapades uppslagsverk (encyklopedi) där man började skriva ner allt man kom fram olika teorier etc. om mänsklig kunskap och andra ämnen. Tillskillnad från en ordbok, där boken bara beskriver ordet och dess böjning, uttal osv, så är varje ämne i en uppslagsbok väldigt fördjupande och för att förklara så bra som möjligt så visar man med olika bilder, statistiker och kartor. Voltaires främsta verk inom filosofin är de artiklar han skrev till den franska encyklopedin.

Voltaire var känd för sina skrifter inom filosofin, sin argumentation om medborliga rättigheter (ex rätten till rättvis rättegång) den religionsfrihet han stod för samt sitt vis att uttrycka sina tankar och åsikter om dess orättvisor och problem som fanns (finns) i samhället.

Voltaire trodde inte på demokratin, han ansåg att ett demokratiskt samhälle var dåligt då man lät människorna bestämma till stor del och han tyckte människor var okloka rent av ”dumma”. Att människor var för okunniga för att kunna få vara delaktiga i det politiska systemet. Han ansåg att invånarna inte hade kunnat åstadkomma förändringar i samhället på det sättet han tyckte en monarki kunde. Då det låg i en politikers natur att vilja och kunna förändra samhället/få det att utvecklas.

Voltaire var även starkt emot den kristna tron, han ansåg att biblen var full av självmotsägelser och att Jesus inte existerat. Voltaire trodde på en annan högre makt som människan inte kunde/skulle ha någon kunskap om då det inte var i människans makt.

Voltaire dog 1778 i Paris, Frankrike. Han skulle bli ihågkommen som en utmärkt debattör av det franska folket.

 

 

 

Världshandlen

Spanien och Portugal hade kolonier i Amerika vilket gjorde att dem tog hem guld och silver till Europa, på så sätt blev handeln och kolonierna allt viktigare för européerna. Frankrike, Storbritannien och Nederländerna hade kolonier i Västindien där man odlade plantagegrödor, socker, tobak och bomull. Från Indien till Europa transporterades bomull, siden och kryddor. Det stora landet Kina var en eftertraktad handelspartner då Europa gillade Kinas kultur och teknik otroligt mycket. Från Kina till Europa köpte man te, porslin och siden.

Slavhandlen ifrågasattes mer och mer vid 1700talets slut då det blev förödande för de afrikanska kungadömena. 

 


0 Comments


Design by: Designbloggar



Leave a Reply



Name *
Remember me!

Email *

Website adress *

Comment

Trackback
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu
Spela poker, casino, bingo m.m online. Massor av bonusar på Bonusar inom Poker, Casino, Slots med mera - PokerCasinoBonus